Kunskapsbas — FAQ

Vanliga frågor — i klartext.

Korta svar på de vanligaste frågorna om ADR, UN-nummer, godsdeklarationer, transport av farligt gods och avfallshantering.

Vill du fördjupa dig? Se artiklarna →
  1. § 01
    Avfall

    Vad är farligt avfall?

    Farligt avfall är avfall med farliga egenskaper enligt Avfallsförordningen (2020:614) — t.ex. brandfarligt, frätande, giftigt eller miljöfarligt. Det måste sorteras, dokumenteras och rapporteras.

  2. § 02
    Avfall

    Vad är avfallskoder och EWC?

    EWC är EU:s sexsiffriga klassificeringssystem för avfall, i Sverige införlivat i bilaga 3 till Avfallsförordningen. Koder med asterisk (*) anger farligt avfall.

  3. § 03
    Avfall

    Hur deklarerar man farligt avfall?

    Farligt avfall rapporteras digitalt till Naturvårdsverkets avfallsregister senast två arbetsdagar efter transport. Anteckningar ska sparas i 3-5 år.

  4. § 04
    Avfall

    Vad är skillnaden mellan farligt avfall och farligt gods (ADR)?

    ADR reglerar transport av farligt gods, avfallsförordningen reglerar hantering av farligt avfall. Samma material kan omfattas av båda regelverken samtidigt.

  5. § 05
    Avfall

    Hur sorterar man farligt avfall på företaget?

    Farligt avfall ska källsorteras, hållas separerat från annat avfall och förvaras invallat med tydlig märkning. Olika typer av farligt avfall får inte blandas.

  6. § 06
    Avfall

    Vem är ansvarig för avfall på företaget?

    Verksamhetsutövaren ansvarar enligt 15 kap. Miljöbalken för att avfall hanteras korrekt. Ansvaret omfattar klassning, sortering, transport, rapportering och kompetens.

  7. § 07
    Avfall

    Hur länge får man lagra farligt avfall?

    Farligt avfall får lagras max 1 år före bortskaffning och max 3 år före återvinning enligt Avfallsförordningen. Längre tid räknas som deponering.

  8. § 08
    Avfall

    När krävs tillstånd för transport av avfall?

    Yrkesmässig transport av farligt avfall kräver alltid tillstånd från länsstyrelsen. För eget avfall under 100 kg/100 liter per år räcker anmälan.

  9. § 09
    Avfall

    Vad är avfallshierarkin?

    Avfallshierarkin är EU:s prioriteringsordning: förebygga, återanvända, materialåtervinna, energiåtervinna och sist bortskaffa. Den är inskriven i 15 kap. 10 § Miljöbalken.

  10. § 10
    Avfall

    Vart lämnar man batterier?

    Batterier lämnas på ÅVC, batteriholkar eller butiker. Företag använder El-Kretsen eller avtalad återvinnare. Litiumbatterier kräver extra hantering pga brandrisk.

  11. § 11
    Avfall

    Vart lämnar man målarfärg och lösningsmedel?

    Målarfärg och lösningsmedel klassas oftast som farligt avfall (EWC 20 01 27* och 20 01 13*). Privatpersoner lämnar på ÅVC, företag anlitar godkänd avfallsentreprenör.

  12. § 12
    Avfall

    Vilka regler gäller för elektronikavfall (WEEE)?

    Elektronikavfall (WEEE) omfattas av producentansvar via El-Kretsen. Mycket elavfall klassas som farligt (EWC 20 01 35*) pga kvicksilver, bly och batterier. GDPR kräver säker dataradering.

  13. § 13
    ADR

    Vad är ADR?

    ADR är det europeiska regelverket för transport av farligt gods på väg. Det reglerar klassificering, förpackning, märkning, dokumentation och utbildningskrav.

  14. § 14
    ADR

    Hur skriver man en godsdeklaration?

    En godsdeklaration ska innehålla UN-nummer, officiell transportbenämning, klass, förpackningsgrupp, tunnelkod, avsändare, mottagare och mängd — alltid i den ordning ADR anger.

  15. § 15
    ADR

    Vad betyder UN-nummer?

    UN-nummer är ett fyrsiffrigt internationellt identifikationsnummer som tilldelas farliga ämnen av FN. Det anger vilken typ av fara ämnet utgör och vilka transportregler som gäller.

  16. § 16
    ADR

    Hur beräknar man fri mängd farligt gods?

    Fri mängd beräknas genom att multiplicera mängden av varje UN-nummer med dess transportkategoris multiplikator och summera. Under 1000 poäng gäller förenklade regler.

  17. § 17
    ADR

    Vad är värdeberäknad mängd?

    Värdeberäknad mängd (ADR 1.1.3.6) är ett undantag som tillåter transport av farligt gods med förenklade regler om den totala poängsumman inte överstiger 1000.

  18. § 18
    ADR

    Vad betyder farlighetsnummer ADR?

    Farlighetsnumret är den övre sifferkoden på en orange ADR-skylt. Varje siffra anger en specifik fara (t.ex. 3 = brandfarlig, 6 = giftig) och dubbelsiffra innebär förstärkt fara.

  19. § 19
    ADR

    Vad är skillnaden på ADR-tank och vanligt ADR?

    Vanligt ADR-intyg ger behörighet att transportera farligt gods i kollin och styckegods. ADR-tank är ett tillägg som krävs för tanktransporter som fasta tankar och tankcontainrar.

  20. § 20
    ADR

    Hur fungerar samlastning av farligt gods?

    Samlastning regleras av ADR kapitel 7.5.2 och en kompatibilitetstabell som visar vilka faroklasser som får transporteras tillsammans. Explosiva ämnen (klass 1) har störst begränsningar.

  21. § 21
    ADR

    När ska man märka farligt gods?

    Farligt gods ska alltid märkas innan transport — med UN-nummer, farosedlar och transportbenämning på kollin, samt storetiketter och orange skyltar på fordon enligt ADR del 5.

  22. § 22
    ADR

    Hur fungerar ADR-märkning?

    ADR-märkning omfattar farosedlar (diamantformade etiketter per klass), orange skyltar med farlighetsnummer/UN-nummer, samt miljöfarligt-märke och LQ-märke.

  23. § 23
    ADR

    Vad är ADR-regelverket?

    ADR-regelverket är den europeiska överenskommelsen om vägtransport av farligt gods, uppdelad i nio delar som täcker allt från klassificering till fordonskrav. I Sverige gäller ADR-S som ges ut av MSB.

  24. § 24
    ADR

    Hur hanterar man flera UN-nummer samtidigt?

    Vid transport av flera UN-nummer ska varje ämne ha en egen rad i godsdeklarationen. Kontrollera samlastningsregler, beräkna den sammanlagda poängsumman och märk fordonet för alla faroklasser.

  25. § 25
    ADR

    Vad betyder siffrorna på en ADR-skylt?

    Den övre raden på en orange ADR-skylt visar farlighetsnumret som anger typ av fara (t.ex. 33 = mycket brandfarlig). Den undre raden visar UN-numret som identifierar ämnet.

  26. § 26
    ADR

    Vilka är exemplen på farligt gods i olika ADR-klasser?

    ADR har 9 klasser: explosiva (1), gaser (2), brandfarliga vätskor (3), brandfarliga fasta ämnen (4), oxiderande (5), giftiga (6), radioaktiva (7), frätande (8) och övriga (9).

  27. § 27
    ADR

    När behöver man fylla i UN-nummer?

    UN-nummer krävs vid all transport av farligt gods — i godsdeklaration, märkning av kollin och på orange skyltar. Undantag finns för begränsad mängd (LQ) och undantagna mängder (EQ).

§ Verktyg

Gör jobbet med farligt gods enklare.

Hazflow förenklar hanteringen av farligt gods. Skapa godsdeklarationer, slå upp UN-nummer och håll koll på regelverket — utan att tappa fart.

Testa HazflowSök UN-nummer

Ingen kortuppgift krävs.